Axians-Tjanster

Leverans av ICT-tjänster med ansvar för hela livscykeln

Med ett stort antal konsulter, egna datacenters och världens största molnleverantörer i ryggen tillhandahåller Axians ett stort spann av ICT-lösningar som kan levereras på plats hos kunden eller som en tjänst med ansvar över hela livscykeln.

Axians Vara kunder

Outsourcing – vi får våra kunders IT att fungera.

24 timmar om dygnet, 365 dagar om året får vi våra kunders IT att fungera.

Axians-Telecom-Drift

Vi förbättrar kommunikationen!

Vi är specialiserade inom utvecklingen av telefoni och erbjuder olika lösningar till både fasta och mobila nät för såväl operatörer som leverantörer av utrustning samt kommuner.

Hem » Kunskapshub

5 utmaningar inom IoT

Axians publicerades nyligen på InfoQ – en internationell tidskrift med fokus på IT och mjukvaruutveckling med över en miljon läsare varje månad. Artikeln på temat ”utmaningar inom IoT” skrevs av ingen mindre än Axians IoT-proffs Mikael Håkansson.

InfoQ är en stor, internationell tidskrift som lockar över en miljon IT-chefer, utvecklare och andra intressenter varje månad. Axians Mikael Håkansson delar i en artikel med sig av de fem största utmaningarna man bör känna till innan man ger sig in i IoT-världen.

Axians_Mikael Håkansson
Mikael Håkansson, lösningsarkitekt och IoT-specialist på Axians IoT Nordic

Några nyckelord från Mikaels artikel:

  • Ser du på ditt IoT-projekt som ett IT-projekt är du dömd att misslyckas
  • IoT- projekt är sammansatta inom tre tydligt skilda grupper: elektrotekniker, affärsanalytiker och molnutvecklare
  • ”Device on-boarding” är en väsentlig del i den övergripande lösningen och en enformighet kan komma att löna sig i längden
  • Att göra tester och att kontinuerligt integrera kan vara knepigt inom IoT med tanke på den tydliga ordningen som krävs
  • Investera i en kvalitativ förproduktion eller demomiljö hjälper dig att efterlikna produktionsscenarier

    Ta del av hela artikeln här!


    Läs mer om Axians IoT-satsning här

Digitalisering – Vad innebär det egentligen för dig?

Det går nästan inte att läsa en artikel i IT-pressen längre utan att man springer på ordet digitalisering. Det skall digitaliseras hit och dit. Man måste hänga med i digitaliseringsresan för att inte bli i frånsprungen. Och var och vartannat företag erbjuder sig att gå in och hjälpa till med din digitalisering.

Men vad innebär egentligen digitalisering?

Skall man tänka rent krasst så handlar det om att flytta ditt arbete till en digital plattform. Istället för block och penna skall du använda dig av en dator. Helst skall du inte heller skriva ut dina dokument utan istället använda någon form av dokumenthanteringssystem för att alla viktiga dokument skall bli sök och spårbara.

Så långt känns det ändå ganska tryggt. I många branscher så har man ju faktiskt jobbat med datorer i många och det finns det väl princip ingen som sitter med böcker och bokför längre till exempel. Så vad är då skillnaden?

I mina ögon är det en gigantisk skillnad när man börjar prata om att digitalisera företagen helt och hållet. Att ge sig ut på en digitaliseringsresa. Det är verkligen en resa för vi pratar inte längre om några dokument eller en databas med ekonomiska transaktioner.

För att digitalisera sin verksamhet så talar vi ofta om att lyfta samtliga rutiner och processer för att anpassa dem till ett digitalt format.

Och? Kanske någon säger. Det är ju bara att jobba med sin dator.
Visst. Det är ”bara” att göra det. Men är du förberedd på vad det kommer att innebära för dig?

Det finns några steg jag skulle rekommendera alla att gå igenom innan man sätter igång. Detta är absolut ingen vetenskap utan grundar sig framför allt på att jag rört mig i branschen i 20 år och tycker mig förstå lite av vad vi sysslar med och vart vi är på väg.

1: Behovsanalys.

Visst, alla pratar om digitalisering. Men vad innebär det för mig och ger det mig verkligen något mervärde för mina produkter och kunder? Jag tror att alla förr eller senare kommer att beröras av digitalisering, men att, beroende på bransch och arbetssätt, så behöver man ha olika bråttom dit. Gå igenom din verksamhet. Vad skulle du kunna tjäna på att jobba mer digitalt, ha mer direkta kontakter med dina kunder eller ge dina kunder tillgång till dig och dina produkter dygnet runt? Har du behovet av att vara ständigt närvarande och dessutom har en önskan om att ligga i framkant. Då finns väl ingen tvekan. Gå vidare till nästa steg.

2: Riskanalys

Vilka risker kommer det att innebära för mig som företagare och för mina kunder att jag digitaliserar mig? Kommer riskerna överväga fördelarna? Tänk på att du, i princip, alltid är uppkopplad mot något nätverk. Lägger du alla dina ägg i den digitala korgen, vad händer då om någon illvillig hackare kommer åt dina affärshemligheter? Ditt jättehemliga recept på bullar som gör dig unik i bagerinäringen eller ditt sätt att kostnadsoptimera din leverans för att kunna ge dina kunder de bästa offerterna. Ännu värre. Tänk om dina livsviktiga system för att upprätthålla kunders liv (läs sjukvård etc.) skulle bli drabbade och ligga nere. Vad händer då?

I samband med att du tittar igenom riskerna så ta även fram en plan för hur du skall minimera dem. Det finns alltid en risk, men om du är medveten om den så har du redan kraftigt minskat den.

3: Konsekvensanalys

Vad händer, när jag trots all riskmedvetenhet, faktiskt blir hackad och mina hemligheter avslöjade? Om allt ligger nere och det tar mig flera dagar att komma på plats med allt igen. Kommer detta innebära slutet för företaget? Kommer det innebära en fara för liv och hälsa? Eller innebär det mindre konsekvenser? Det är nog så viktigt att förstå innan du sätter igång. Om svaret är att du riskerar ditt och anställdas uppehälle eller någons livs så kanske det är smart att tänka en gång till och ta en vända med steg 1 och 2 igen.

4: Planera

Det spelar ingen roll hur många experter du tar in. De kommer alltid vara beroende av dig som kan verksamheten innan och utan och du kommer få massor av frågor. Många goda råd också, men allt hänger ändå på dig själv. Så planera din tid, avsätt tid och låt din digitalisering få ta längre tid än du egentligen skulle vilja. På det sättet kommer du inte att bli tvungen att göra alltför stora avsteg på ditt vanliga liv. Du kommer kunna sköta ditt jobb, umgås med familjen och ändå bli digital – på lite längre sikt.

5: Gör

Sätt igång och gör det du har planerat. Försök att hålla dig till planen och gör hela tiden fortsatta analyser av risker och konsekvenser. Är du på rätt spår så kör på. Om inte – Dra hellre i handbromsen en gång för mycket än en gång för lite.

Och sedan då?

Det är väl bara att inse att även om du idag tar steget ”hela vägen” som du tycker du gjort. Så är det du gjort idag gammalt redan imorgon och det är dags att ta nya tag. Bli därför aldrig bekväm i det du gjort. Tyck aldrig att ”nu är jag klar” för det är du inte. Precis som du inte kan låta bli att momsredovisa ett kvartal eller en månad för att du gjorde det förra. Precis som du ständigt utvecklar tjänsterna till dina kunder för att framstå som en leverantör i framkant. På samma sätt måste du hänga med i den digitala utvecklingen för att inte plötsligt upptäcka att alla andra sprungit om dig.

Så det är en ständig resa. Den digitala resan tar aldrig slut. Men det är väl det som gör den så spännande?

/Håkan Lundgren, Senior presale Architect

Krav att ställa på leverantörer av Azure-drift och hantering

Som ett komplement till Axians egna datahallar och lösningar erbjuder vi oss att hjälpa våra kunder med att bygga, hantera, övervaka och säkra upp kundernas lösningar som körs i Azure. Det har vi gjort i ett antal år nu och det är en del av en tydlig inriktning för Axians del där vi valt att vara en aktiv part i våra kunders eventuella resa till molnet.

I arbetet med att utforma tjänster och lösningar anpassade till att grejerna snurrar i Azure istället för i våra egna datahallar har vi lärt oss en hel del om hur ett molnerbjudande från en leverantör som Axians bör utformas. I det här inlägget vill jag dela med mig av vad jag anser att en kund bör tänka på när man väljer att låta någon annan hantera driften i Azure.

Först en liten kort beskrivning av vad vi som sourcing-företag faktiskt gör. För enkelhetens skull har jag tagit Axians erbjudande som exempel, där det alltid har bestått av ett antal olika pusselbitar:

  1. Allting börjar med ren kapacitet i form av servrar med sina processorer som tillsammans med smarta lagrings- och nätverkslösningar ger en stabil plattform i form av ren datorkraft.
  2. Ovanpå det har vi ett antal smarta lösningar och stödsystem för att hantera backup, lastbalansering, redundans, automatisering, övervakning och allt annat som hör ett datacenter till.
  3.  För att hantera dom här lösningarna lägger vi på ett lager till i form av duktiga människor, smarta tekniker, erfarna arkitekter och så vidare.
  4. Och som en sista pusselbit har vi förstås applicerat massor av smarta rutiner och processer för att hantera hela kalaset på ett professionellt, förutsägbart, säkert och stabilt sätt. En stor del av det vi gör handlar ju också om att agera rådgivare, leverera relevant rapportering och återkoppling och så vidare. Att hela tiden löpande tillsammans med våra kunder försöka göra saker bättre och bättre.

Alla dom här bitarna har tillsammans bildat en helhet som vi kunnat presentera för våra kunder som fallit för tanken på att slippa bekymra sig över el, nätverk, hårdvara, operativsystem, processer eller egen IT-kompetens.

När vi började jobba med Azure som plattform insåg vi snabbt att det även i en born-in-the-cloud-verklighet finns ett behov av den här helheten. Det enda som blir radikalt annorlunda mot förr är att den rena kapaciteten, den rena datorkraften, den levereras av Microsoft och inte av oss.

När den insikten sjunkit in så började vi titta på hur vi behövde anpassa dom kvarstående pusselbitarna i vårt erbjudande till Azure och konstaterade ett antal saker som ni här får ta del av för att hjälpa er i er kravställning mot sourcing-leverantörer som Axians eller eventuellt någon av våra branschkollegor.

Lösningarna och tjänsterna

När det kommer till smarta lösningar att implementera i våra Azure-leveranser så insåg vi ganska fort att dom verktyg och dom teknologier som du väljer att jobba med måste vara anpassade till en leverans i molnet. Vi lärde oss också att det ofta är enklast och bäst att nyttja de inbyggda funktionerna i Azure istället för att försöka bygga något eget eller ta en lösning som fungerat bra innan och försöka trycka ner molnet i den. Ett enkelt exempel här är en sån sak som backup där vi i så stor utsträckning som möjligt försöker nyttja Azures egna lösningar för det här istället för att försöka hantera det med en backup-lösning som i grunden är byggd för en egen datahall.

För den som är van vid Azure och som kanske aldrig jobbat med något annat än Azure är det här förmodligen en självklarhet, men hos många traditionella sourcing-leverantörer är det inte lika självklart.

Som kund bör du helt enkelt ställa frågor kring hur pass molnanpassade en leverantörs lösningar är och hur dom ser till att dra nytta av potentialen i molnet istället för att eliminera molnets fördelar.

Övervakning

Vad gäller övervakning av dina resurser i molnet bör du även här ställa krav på en lite annan typ av övervakning än vad du kanske är van vid från en sourcing-leverans. Fokus bör vara något mindre på ATT något fungerar och lite mer fokus bör ligga på HUR något fungerar. Både delarna är förstås viktiga men då Azure som plattform fortfarande är nytt för många utvecklare och tekniker bör man se till att den övervakningen som sker går på djupet och ger dig det data du behöver för att veta att du gör saker på rätt sätt.

Att övervaka att en servers CPU-last inte är för hög, det kan alla.

Att övervaka att en viss transaktion som löper genom en mix av servrar, databaser, tjänster och nät inte fallerar någonstans på vägen och att den slutförs inom x antal millisekunder, det ställer helt andra krav på en övervakningstjänst.

Se till att din sourcing-leverantör kan erbjuda den senare formen av övervakning!

Kompetensen

Ett av alla löften som kommer med molnet handlar om att få ta del av ett snabbare tempo, att få en mer flexibel plattform, en plattform som är mer eller mindre helautomatiskt.

Utvecklare, beställare, ”verksamheten”, är trötta på långsamma processer och långsamma projekt från IT. Dom har vant sig vid att beställa med ett klick, betala med kontokort och få en tjänst som fungerar från sekund noll och som dessutom fungerar både felfritt vad gäller både funktionalitet och driftstörningar.

För att kunna hantera den typen av kunder räcker det inte med att erbjuda en traditionell IT-drift och ett gäng traditionella IT-tekniker. Det som krävs här är ett av de senaste årens mest hajjpade begrepp: Det krävs en DevOps-kompetens. Det krävs tekniker som ser på både servrar, nät och lagring som programmerbara resurser som man skapar upp genom API-anrop och inte genom en next-next-finish-wizard i sin Hypervisor.

Det krävs tekniker som inte bryr sig om att plattformen är PaaS-tjänst och inte alls en server, det krävs tekniker som pratar samma språk som webbutvecklarna.

Ställ krav på din sourcing-leverantör att ha den typen av kompetens. Ställ krav på ett ständigt pågående automatiseringsarbete!

Affärsmodellen

Den avslutande biten är en viktig del när du väljer Azure-leverantör. Det finns många sätt att räkna och tänka på när det kommer till att prissätta en driftsleverans i molnet. På Axians har vi valt en ganska enkel och rak modell där vi sätter ett fast pris per resurs i molnet som vi hanterar. Vi har också en möjlighet att låta det priset gå upp och ner baserat på hur mycket resursen faktiskt nyttas.

Andra exempel som vi sett är att man tar ett helhetspris för en viss applikation eller en viss lösning, andra har ett pris som hänger ihop med hur mycket du betalar till Microsoft. Det finns många sätt som är rätt men vi har också sett leverantörer där logiken varit helt trasig. Den trasigheten har ofta kommit sig av att man tagit en äldre modell som är baserad på att man äger hårdvara och försökt applicera den på en värld där hårdvaran faktiskt inte längre ägs av sourcing-leverantören utan av Microsoft.

Det finns många olika sätt att tänka rätt här, som kund ska ni se till att leverantören faktiskt tänkt till kring det här och inte bara går i gamla hjulspår.

Det var lite tips och tankar från mig, hoppas dom kan vara till nytta i din jakt på den perfekta Azure-partnern.

/Ola Skoog, affärsutvecklare på Axians med fokus på det publika molnet | ola.skoog@axians.se 

Myndigheter i molnet?

Regeringen uppdrog under våren 2015 åt Pensionsmyndigheten att utreda förutsättningarna för användning av molntjänster i staten.

Pensionsmyndighetens utredning innehåller en del intressant information och det är väl värt att läsa de två bilagor som behandlar en juridisk analys samt en internationell utblick.

Den bestående känslan är att utredningen skapar (och ställer) fler frågor än den besvarar. Särskilt om man beaktar resultatet tillsammans med den rapport Riksrevisionen lämnat angående informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen 2014.

Med anledning av det faktum att i stort sett alla myndigheter arbetar under ett flertal direktiv, lagar och förordningar som gör dem unika så kan inte frågan om molntjänster i staten ges ett generellt svar. Pensionsmyndighetens slutsats är mycket riktigt att varje myndighet måste göra noggranna utredningar i egen regi innan en upphandling av molntjänster genomförs.

Även om min personliga känsla är att utredningen ger få svar så finns det ändå guldkorn som väcker förhoppningar om  en fortsatt positiv utveckling av myndigheternas digitalisering. En sådan är det avsnitt i utredningen där möjligheten till ett ”e-medborgarskap” ventileras och referenser ges till hur Estland har hanterat frågan. I dagsläget finns ju möjligheten att skaffa sig e-legitimation/BankID och använda ett flertal tjänster hos statliga myndigheter med stöd av den säkra inloggningen.

70% av alla deklarationer gjordes elektroniskt 2015 och nästan 50% deklarerade på ett sådant sätt att det borde utgöra en potential för fler myndighetstjänster via samma typ av säkerhetslösning!

Mobilt BankID har potential att bli en möjliggörare för säkra moln-tjänster på samma sätt som vi använder pass och körkort för identifiering idag, en google-sökning på ”kommun bankid” visar att bankid redan idag mer eller mindre uppnått statusen som ”de-facto” standard för identifiering när det gäller kommuner, landsting och myndigheter. Fortfarande så står kommunernas och landstingens tjänster för en försvinnande liten del av BankID-transaktionerna så där finns fortfarande en stor potential.

Enligt utredningen uppgår statens kostnader för IT till ungefär 30 miljarder per år, 14% avser outsourcing. Den förväntade besparingen vid användning av molntjänster är troligen runt 10%,  utredarna anger att en realistisk potential är 1-2 miljarder. Med tanke på att utredningen pekar på en hel del tveksamheter angående IT-säkerhet i samband med molntjänster så är det knappast troligt att några myndigheter kommer att satsa stort på molntjänster de närmaste åren.

Riksrevisionen konstaterade 2014 att 65% av myndigheterna saknade kontinuitetsplanering avseende IT-system vilket indikerar att ett ganska stort arbete krävs innan molntjänster kan bli aktuella överhuvudtaget på dessa myndigheter.

Med tanke på de juridiska aspekter som tas upp i Pensionsmyndighetens utredning och den tid det tar att förändra/förtydliga de regelverk som styr statliga verksamheter så är det ganska troligt att utredarnas resonemang om ett ”gov.net” där molntjänster erbjuds statliga myndigheter via en central, myndighetsstyrd leverans är det mest realistiska alternativet.

Sammanfattningsvis så tror jag att staten kommer att hantera driften av ’molntjänsterna’ i egen regi men för att dra nytta av företagsvärldens digitalisering så kommer myndigheterna att köpa in expertkompetens för att nyttja innovationerna via ’on-premise’ leveranser. Ett ”e-medborgarskap” har potential att ge digitaliseringen en skjuts framåt!



Länk till Pensionsmyndighetens rapport samt bilagorna:
 https://secure.pensionsmyndigheten.se/24304.html

Länk till Riksrevisionens rapport: http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2014/Informationssakerheten-i-den-civila-statsforvaltningen/

 

/Ted Norlander, IT-managementkonsult

Rapport från Microsoft Vision Days

Microsoft bjöd 17 maj in till Microsoft Vision Days som är en serie event som lyfter frågor om vad digitalisering av verksamheter innebär. Axians Ted Norlander var på plats och berättar vad han tar med sig från dagen.

Allt inom IT handlar idag på ett eller annat sätt om ”digitalisering”. Daniel Akanine (Teknik- och säkerhetschef på Microsoft) påpekade att vi måste förklara vad vi menar med ”digitalisering” då det i svenska språket saknas nyanser som visar skillnaden mellan engelskans ”digitization” och ”digitalization”.

”Digitization” avser digital representation av olika tidigare fysiska informationsbärare såsom papper, pengar, signaturer, telefoni, film, bilder och hårdvara.

”Digitalization” avser användandet av digitala tillgångar för att förändra sin tjänst, produkt eller sina processer.

En personlig reflektion är att det mesta pekar på att de utvecklade ekonomierna i världen är på väg att fokusera på ”digitalization” snarare än ”digitization”. Vi samlar numera in så mycket information så snabbt att det inte är möjligheten att transportera eller samla in information snabbt som är begränsningen, utan förmågan att analysera och använda informationen till en konkurrensfördel.

”…det är inte möjligheten att transportera eller samla in information snabbt som är begränsningen, utan förmågan att analysera och använda informationen till en konkurrensfördel.”

Naturligtvis så fortsätter trenden med ”digitization” och därmed får vi tillgång till ännu mer information att analysera. 5 miljoner nya enheter kopplas upp mot Internet varje dag!

Hur hanterar vi det faktum att 90% av all lagrad information har skapats de senaste två åren?
Mängden information som samlas in accelererar med antalet enheter/sensorer som levererar information, utmaningen är att hantera dessa datamängder men framförallt att nyttja potentialen i analys- och beslutsfaserna. Microsofts företrädare tror att behovet av ”Data Scientists”* kommer att formligen explodera de närmaste åren, 20.000 analytiker behövs bara i Sverige till och med 2018!

Analysföretaget Gartner ser följande megatrender som följer i digitaliseringens spår:

  • Nya affärsmodeller, AirBnB/Uber/Readly
  • Det nya arbetslivet, jobbet är inte längre en plats utan en uppgift/roll
  • OPEX, företag investerar inte i IT längre utan ser det som en del av ”OPerational EXpense”
  • Information är hårdvaluta!
  • Internet-of-Things everywhere, tröskeln för att övervaka med sensorer och sedan göra informationen tillgänglig har sänkts rejält vilket skapar nya möjligheter

Radar visar i sina analyser att alltmer IT köps av verksamheten utan att blanda in IT-avdelningen, detta parat med att marknaden för molntjänster ökar snabbast (+25%) inom IT-området ställer nya krav på såväl tjänsteleverantörer som beställare.

Vad gör Microsoft för att möta dessa trender?

  • Erbjudandet inom molntjänster fördjupas hela tiden, fokus ligger på Azure och Office 365
  • För att möta behovet av att sammanställa data från olika informationskällor och analys av data för att göra det till meningsfull information så fortsätter Microsoft att utveckla Power BI & Machine Learning
  • Microsoft jobbar med sin ”Data Insight Model” som verktyg
  • Power BI handlar enligt Microsoft om att flytta ut beslutsstödet hela vägen till användarna
  • Hur ska man då sammanfatta de budskap som ges under Vision Days?

Jag har gjort ett försök att tolka bilden i två punkter:

1. Företag med insikten om att deras konkurrensfördelar hänger på om de klarar av att samla och analysera information om sina kunders beteenden parat med en förmåga att bygga starka varumärken kommer att dra nytta av den tekniska utvecklingen.

2. De nya stjärnorna på konsulthimlen blir analytikerna som har förmågan att se samband mellan olika datamängder, skapa modeller för att visualisera sambanden och sedan få företagsledningen att använda och fatta beslut baserat på dessa ”nya” fakta!

Ted Norlander
IT Managementkonsult, Axians

 

* Definition: Data Scientist is a person who has the knowledge and skills to conduct sophisticated and systematic analyses of data. A data scientist extracts insights from data sets for product development and evaluates and identifies strategic opportunities